Gymnasieeleven

Illustration av Ragnar Aminoff

Gymnasieeleven är utan tvekan en av djurrikets märkligaste varelser. Denna fascinerande studerande sover mellan en och sexton timmar per natt, men är lika trött morgonen därpå oavsett mängden sömn. Hur mycket den äter i skolan växlar mycket mellan olika individer; gymnasieelevens dagliga skolmatsintag varierar mellan två salladsblad och tre gånger sin egen kroppsvikt i makaronilåda.

Gymnasieeleven lever i en strikt hierarki, där abiturienterna, eller “abina,” som zoologerna kallar dem, befinner sig högst upp i rangordningen. På andra plats finner vi tvåorna, och längst ner i näringskedjan hittar vi de kastlösa ettorna, gymnasiets yngsta åldersgrupp.

Denna hierarki syns främst då det är dags för gymnasieeleverna att äta. Då är det abina och tvåorna som har den första matturen, och ettorna lever på de rester som de äldre har överseende nog att lämna. Denna maktbalans skiftar dock, då abina varje vår migrerar till arbetslivet eller högre utbildning, vilket ger ettorna chansen att äta då de vill.

Den sena matturen är emellertid inget oöverkomligt hinder för ettorna, som vid behov kan söka föda på någon sjaskig snabbmatskedja i närheten av skolan. Mardin Pizzeria & Kebab, som ligger ett stenkast från skolan, är ett utmärkt alternativ för elever som vill äta sig mätta eller begå självmord via hjärtattack.

Snabbmaten kan verka som ett bra alternativ för en hungrig etta som inte vill stå i matkön, men vanan kan fort bli dyr i drift, då gymnasieelever, i synnerhet ettor, sällan har någon regelbunden inkomstkälla att tala om. Den finlandssvenska gymnasieeleven kan dock kringgå detta dilemma genom att enligt traditionen begära valuta av sin manliga vårdnadshavare.

Gymnasieelevens huvudsakliga inkomstkälla, den sk. vecko- eller månadspengen, använder hen för att finansiera sin favoritfritidssysselsättning: alkoholismen. Gymnasieeleven använder varje vakande timma på att planera nästa fest, hullut bailut eller lit kemut med medlemmarna i sin flock. Festerna går vanligen ut på att konsumera alkoholhaltiga drycker tills sjukvårdare måste tillkallas för magpumpning, och utbyta saliv med personer man senare önskar att man inte hade gjort det med.

Följande morgon lider gymnasieeleven av sk. crapula, eller crabbis, ett symptom som hen till varje pris försöker dölja från sina föräldrar då hen kommer tillbaka från “pokerkvällen” klockan sju på morgonen två dagar efter nämnda kväll. Crapulan är dock ofta svår att dölja från föräldrar som genomlever samma upplevelse efter varje kräftskiva. Därför går crabbisen oftast ungefär lika obemärkt som den krossade kristallkronan i vardagsrummet och den kraftiga lukten av gräs som genomsyrar hela festlokalen. Typiskt för gymnasieeleven är dock uppfattningen om att de egna föräldrarna inte märkte någonting.

Ragnar Aminoff