EYP

EYP. Jag tror själv att de flesta av er kära läsare någon gång har hört den förkortningen. Endera har det varit på Bennys ENA4 kurs, eller kanske på några av de otaliga morgonsamlingar som berört ämnet? Ändå tror jag att många av er kanske inte har en så stor aning om vad EYP egentligen gör, men det skulle jag gärna upplysa er om.

EYP är en förkortning på European Youth Parliament, på svenska Europas ungdomsparlament. Det är en internationell organisation, med verksamhet i över 40 länder. Deras mål är att jobba för en demokratisk, fredlig, hållbar och öppen värld, där unga är välinformerade och får uttrycka sina åsikter på ett värdigt sätt. Deras verksamhet efterapar EU-parlamentet, som deras namn antyder. Det finns ändå ett stort men i det hela, eftersom de inte är begränsade av EU, utan helt självständiga. Detta betyder att EYP finns i många fler länder än de 27 medlemsländerna i EU. T.ex. finns EYP Georgien och EYP Schweiz.

Nu när jag babblat klart om den kalla faktan jag måste förmedla kan jag pårikigt börja berätta mer om EYP:s arbete. Deras verksamhet är till största delen koncentrerat till så kallade “sessioner”. Under sessionerna, som kan vara från 3 till 7 dagar långa, diskuteras flera politiska frågor. Varje person som kommer till sessionen som delegat, blir indelad i ett utskott, och varje utskott får ett problem att diskutera. Dessa utskott är desamma som utskotten i EU, t.ex. AGRI, som diskuterar frågor som gäller jordbruk. Frågan diskuteras i 1-3 dagar, och under den tiden kommer man både på orsaker till varför problemet finns, och hur EU skulle kunna lösa det. När man diskuterat klart detta, så sammanställs allt till ett resolutionsförslag, som sedan debatteras under sessionens generalförsamling. När varje utskotts resolutionsförslag har debatterats röstar varje delegat om de tycker att förslaget borde godkännas eller förkastas. De resolutionsförslag som med majoritet godkänns av hela generalförsamlingen skickas vidare till EU, för att de ska kunna ta del av vad de unga tycker om olika ämnen. Ibland har vissa resolutionsförslag kommit hela vägen till Europaparlamentet, och blivit EU-lag!

Jag har själv deltagit som delegat vid två sessioner (Borgå regionala session 2021 och Ålands nationella session 2022), och varit medlem i CULT-utskottet båda gångerna. Hur kultigt både organisationen och utskottet låter, så är det faktiskt inte så jätte kultigt. Jag har diskuterat hur man skulle höja procenten europeiska unga som tar tredje stadiets examen (universitet/yrkeshögskola), samt hur man garanterar att musikartister får tillräckligt med pengar för sitt levebröd genom olika streaming-plattformar, som t.ex. Spotify. Både gångerna har det varit väldigt givande att få fördjupa mig i ett ämne som intresserar, och jag lärde mig massor nytt. Jag utvecklade många färdigheter som har att göra med kommunikation, debattering och ämnesspecifikt arbete. Det har även inspirerat mig att tänka på min framtid, och hjälpt mig att få upp ögonen för olika arbeten inom EU som skulle intressera mig.

Själv har jag varit volontär på en session, i Tavastehus 2022. Jag var mediateammedlen, så min uppgift var att dokumentera allt som hände och skedde. Vårt team var ledd av en redaktör, som gav oss uppgifter och hjälpte till där det behövdes. Mitt huvudansvar låg vid att fotografera, och redigera bilderna så att de kunde läggas upp nästa dag. Jag utvecklade verkligen min fotograferingsförmåga under de tre dagarna jag var där, och inom gruppen fanns en positiv stämning. Jag lärde mig även mera om att redigera bilderna i olika program, t.ex. Lightroom. Nu när jag reflekterar på min tid i EYP, så har jag förstått att jag gillade mera att vara mediateamsmedlem än delegat, eftersom jag fick välja själv vad jag gjorde, och hade en roll som jag tyckte om. Fotografering var inte heller något helt nytt för mig, utan jag hade haft min kamera i ett och halvt år före det här, men det här var första gången som jag verkligen satt ner energi på att redigera och lära mig om kameran, och det har jag tagit med mig på min fotograferingsväg.

Det är inte heller endast delegater på sessionerna, för det skulle sluta i totalkaos om man inte skulle ha några organisatörer där. Så bakom varje session finns en hel drös frivilliga, som alla har en uppgift att sköta. De frivilliga är indelade i tre stora grupper: Organisatörer (fixar utrymmen, mat osv), mediateam (fotar, filmar och lägger upp på sociala medier) samt det akademiska teamet (leder utskotten och debatterna). Utan denna maktens tredelning, skulle sessionerna inte fungera så bra som de gör, och inget skulle gå framåt. Så volontärerna som sätter sin tid på sessionerna är nog guld värda.

Överlag är EYP en organisation som utrustar unga att tänka fritt, lära sig om samhället och utvecklas till mogna människor. Min upplevelse i EYP har varit till största delen positiv, och jag har lärt mig mycket, och fått oförglömliga upplevelser. Jag uppmuntrar alla som ens varit lite intresserad av samhälle, politik och EU att verkligen fundera på att delta vid en session. Endera kan man göra det via skolan, eller individuellt, det är bara att checka ut @eypfinland på Instagram, där ni kan få mera information om allt som händer.

Av Rebecka Pimenoff och Stella Ignatius