Hakala och Henrietta:
Den dynamiska duon
Tredje gången gillt - kommer det här vara den mest dynamiska duon?
Fråga 1:
Om du kunde åka tillbaka till någon historisk tidpunkt för att bli härskare över folket där. Med dig får du ha ett ting från modern tid, vad skulle det vara?
Hakala svarar:
Jag tänker mig nog att jag skulle fara, inte ens till medeltiden, utan till sådär 1000-talet när det var mera splittrad värld. Det är nog lättare att härska över ett splittrat folk, jag skulle vara livrädd för att åka tillbaka till sådär 1500-talet det skulle nog inte funka. Med mig skulle jag säkert måsta ta något som faktiskt möjliggör något slags härskande. Jag kommer bara och tänka på en massa elektriska prylar men jag tänker att de inte är så långvariga där så jag säger nog att jag bara tar med mig den moderna visheten som jag har och hoppas att det räcker
Henrietta svarar:
Oj hjälp… ooooj, oj nejjj! Förlåt hörrni! Alltså nu snurrar alla tidsepoker i mitt huvud. Ja alltså, härskare känns ju inte riktigt som min grej. Jag har alltid tänkt att om jag var i en annan tid skulle jag bli piga eller bonde. Men om jag skulle bli härskare så tänker jag att jag måste ju nog - de e jätteklyschigt - men det måste ju bli 1600-talet och Versailles, Ludvig XIV. Allt jag gör skulle ju vara berättigat, för jag har fått makten av Gud, och jag vill åka till Versailles och bo där. Med mig så… först vill man ju säga telefonen, men det är ju fullständigt onödigt när ingen annan har en. Jag skulle ha med mig… medicin? Tror jag…? Jo, det skulle jag.
Kompabilitet:
22%
Fråga 2:
Du är på väg till matsalen med en skraj elev, Henrik och ett matteprov. Den skraja eleven och Henrik får inte lämnas ensamma med varandra, eleven och matteprovet får inte heller lämnas ensamma med varandra. Du har bara en hand tillgänglig eftersom du har en kopp kaffe i andra handen så du kan bara ta en av dessa objekt till matsalen på en vända. Hur får du alla objekt till matsalen?
Hakala svarar:
*börjar med att hitta ett logiskt fel i vår fråga som tvingar oss att omformulera frågan* *efter omformulerad fråga (den som ni nu läser)*
Jag kan inte bara sätta ner kaffekoppen?
Intervjuarna:
Nej, det är lärare och kaffe, det går hand i hand (bokstavligen).
Hakala fortsätter:
Jag förstår, och studeranden är rädd för Henrik och skulle fuska på matteprovet. Hmm… kan jag göra något åt den här saken? Jag måste ju transportera eleven först till matsalen för annars pajar det direkt, så jag gör väl det då. Och så far jag tillbaka, och då tar jag väl med mig låt oss säga matteprovet. Och så promenerar jag till matsalen. Och från matsalen far jag iväg och jag tar studeranden med mig. Så matteprovet är nu i matsalen. Så har jag en studerande som jag försiktigt transporterar till Henrik, jag förstår att han ibland kan vara skrämmande fast jag inte riktigt håller med. Och här någonstans utanför hittar jag Henrik och lämnar studeranden här och för Henrik till matsalen och sen slutligen så för jag eleven till matsalen.
Henrietta svarar:
Jag känner mig lite dum… Kan ni läsa om frågan igen?
Intervjuarna:
Du kan få lite anteckningsmaterial om det hjälper.
Henrietta fortsätter (efter en stunds funderande):
Men kan inte vi göra så, att jag håller eleven i handen och Henrik håller i elevens andra hand, och Henrik håller matteprovet i andra handen? Vi upptar hela korridoren!
Kompabilitet:
84%
Fråga 3:
Beskriv den andre som en maträtt eller ett bakverk
Hakala svarar:
Hon är ju historiker och, trots det, en ganska färgglad och fartfylld typ. Jag tänker ändå att jag rotfäster det här i riktigt traditionella grejer med tanke på hissan. Jag skulle definitivt ta rågbröd och den ska absolut vara tillagad på surdeg för att hålla det traditionellt. Men det finns inte så mycket fart i det såklart så vi behöver definitivt alldeles äkta smör där som pålägg och då tycker jag att vi har en bra arbetscentrerad beskrivning av Henrietta men sen finns det ju de andra dragen som jag inte känner till så bra egentligen men vi ska se vad utredningen säger.
De grävande journalisterna ställer den avgörande frågan:
Är det saltat eller osaltat smör?
Hakala fortsätter:
Det är absolut saltat!
Henrietta svarar:
Ähhhhh, ett bakverk eller en maträtt? Det blir ju så himla egoistiskt för jag tycker själv så mycket om bakverk, det är det roligaste som finns. Jag tänker på en macaron, men jag tror det är för att jag pratade om Versailles alldeles nyss. Ja, så jag säger en macaron
Återigen kommer journalisterna med ytterligare grävande frågor gällande macarons färg och smak.
Henrietta fortsätter:
Alltså jag tänker på hans orangea tröja, och kan macaroner ha apelsinsmak? Ja, det är nog det jag får framför mig!
Motiveringen bygger till 100% på den orangea färgen.
Kompabilitet:
17%
Fråga 4:
Ni har bildat en superhjälteduo som bekämpar ett specifikt brott. Vad är namnet på er duo och vad är brottet ni bekämpar?
Hakala svarar:
*småskrattar*
Nå jag tycker nog så att det är lite besvärligt att hitta på något hemskt mycket gemensamt men ett såndänt grovt brott som jag tror att vi båda bra skulle kunna tänka oss bekämpa är det här.. hur ska vi säga… fullständigt smaklös humor och utlåtanden. I synnerhet på lektioner, det är ganska så där taskigt. Jag kommer inte riktigt på något bra namn på oss. Vad skulle det kunna vara…jag kommer nog inte att komma på något namn, jag är ledsen. Jag kommer liksom på nåt sätt och tänka på att Henrietta är ju så där intresserad av suffragetter och den typen av kämparglöda och jag skulle hemskt gärna luta åt det hållet men jag är usel på slogans så jag får nog lämna blankt och hoppas att Henrietta kompletterar där.
Henrietta svarar:
Men jag tror ju att vi heter, det var ju nån som skämtade om det här på CERN-morgonsamlingen, så vi heter Lärkans Sötnosar. Och vi får bekämpa vilket brott i hela världen?
Intervjuarna:
Ert lagnamn var faktiskt Gulleplutt och Henrietta.
Henrietta fortsätter:
Det var jättebra. Men alltså jag skulle ju vilja säga att vi bekämpar fattigdom, men jag tror bara att vi inte sku kunna göra det så jättebra. Jag tror att vi kommer röra oss på sociala medier och rätta människors grammatik. Min specialitet är att rätta svengelska.
Kompabilitet:
91%
Fråga 5:
Har du en dold talang? Ge oss ett smakprov!
Hakala svarar:
Jag skulle vara hemskt glad om jag överlag skulle ha någon talang som skulle vara värd att lyfta opp i flaggstången eller åtminstone fästa i julgranen.
Men hmm…dold talang? Ja nå jag har någon gång i tiderna varit helt okej på darts men jag är inte längre det tyvärr. Men om det räknas som en dold talang väljer jag väl det, jag är helt okej på att laga mat också men det är inte riktigt dolt. Alla i kollegiet vet det här. Inte så bra som Jonas, han håller ju på med fine dining och sånt och det är ju lite utanför mina sfärer.
Henrietta svarar:
Jag tror inte jag har en dold talang, jag är mera en person som har en hel del halvtaskiga talanger. Jag är inte riktigt bra på någonting… Men jag är lite duktig på en del saker. Jag har såhär överböjlig arm, vill ni se?
*intervjuarna ser vördnadsfullt på Henriettas häpnadsväckande armbågsleder*
Matematiskt korrekt illustration av hurdana vinklar vi talar om:
Henrietta fortsätter:
Ja, alltså det blir nog överrörliga leder. Får jag säga något annat ännu?
Intervjuarna:
Förstås får du det!
Henrietta fortsätter:
Dom som känner mig vet ju att jag aldrig är tyst, att jag alltid nynnar på en låt.
Intervjuarna:
Ja, det är ju också en talang.
Henrietta svarar:
Och lite irriterande, skulle vissa säga.
Kompabilitet:
2%
Fråga 6:
Vad är Hakala-/Henrietta-core?
Hakala svarar:
*haha*
Jag vill absolut ha de jordnära färgerna, jag vill ha bruna och gröna och jag vill också ha röda med mig. De här ska finnas i balans så att de lite strider med varandra. Lite som i gåtan här så får ni lite villkor. Så får jag ibland höra att jag kan hålla på och vara rätt så högljudd, det här handlar mest att om dörren har glömts uppe så finns det ofta någon som tycker att jag skulle kunna tona ner lite. Men alltså jag uppskattar också alltid en god berättelse, jag uppskattar retorik något helt otroligt mycket. Att det är riktigt viktigt att utlåta sig på ett sätt som är, jag vill inte säga underhållande för det handlar det inte egentligen om utan det ska vara något som skapar den önskade stämningen. Ibland kan det ha negativa toner också men jag vill ta vara på att uttrycka sig och utlåta sig, uttryckligen muntligt. Text är också helt fint men det är nog sekundärt egentligen i min värld för jag är inte själv lika bra på det.
Intervjuarna:
Hur är det med specifika ting? Något som representerar din aura. Något som representerar dig på en mera själslig och abstrakt nivå.
Hakala fortsätter:
Jag tycker ju om att omringa mig med all möjlig apparatur. Och då handlar det här uttryckligen om, i synnerhet något som de som studerat lång matte har sett, så där fyra datorskärmar så det tycker jag nog att representerar mig. Jag har alltid gillat all form av effektiv behandling av data. Det finns någonting fint i den situationen med tre stycken skärmar och en fjärde där ännu och det här har allt en funktion också. DET är inte där för estetikens skull utan det har alltid en orsak. Men jag skulle ändå säga att alla typens tekniska prylar tycker jag är skojiga och de passar in här. Även de gångerna då de inte behöver ha en funktion. Men åtminstone det.
Henrietta svarar:
Alltså det här låter kanske lite egocentriskt, men jag tänker ibland ganska mycket på det här… Hurdan jag är som person och att jag påverkas så mycket av min omgivning. Mitt hem är jätteviktigt och hur det ser ut. Men sen kan jag också nog ändra humör och estetik ganska mycket också. Och så har jag gjort upp en sån här tidslinje, när jag gick i gymnasiet hade jag vad man idag skulle kalla för soft girl aesthetic. Myky pasteller, och det var kragar och spets… Idag.. alltså jag vet inte, lite så att ta det du hittar på loppis. jag tycker om varma färger jag tycker om trämaterial, och ganska jordiga färger, och jag har en gammal skrivmaskin från 1912, som jag har på en byrå från 1930-talet och så har jag mässingljus bredvis den och så har vi en bokhylla av trä med en massa böcker och textilierna är mörkgröna och röda och så är de växter och så ska vara sådär mysigt… Men jo loppis är det viktiga, vissa skulle kanske kalla de för dark academia men så pretentiöst är det inte, mera som så att sätt flera timmar på loppis och se vad du hittar.
Kompabilitet:
51%
Fråga 7:
Pricka in dig på följande fyrfält:
introvert - extrovert
altruist - egoist
Kompabilitet:
62%
Henrietta motiverar:
Är det egoistiskt att tänka att man är altruist?
Intervjuarna:
Men alltså, du sku ju bekämpa fattigdomen…
Henrietta fortsätter:
Ja, men sen börja ja rätta grammatik istället… Men jag sku ju ta med medicinerna också…. jag är jättesnäll….Ödmjuk e jag också!
dominant - undergiven
Gordon Ramsay - Mahatma Gandhi
Kompabilitet:
24%
Hakala motiverar:
Jag gillar retoriken. Han (Gordon Ramsay) är nog ganska rolig när han blir arg. Lite ful i käften men nog rolig.
Henrietta motiverar:
Neejj, jag avskyr Gordon Ramsay när han skriker på folk. Usch! Dominant.. jag har fått höra av folk att jag avbryter ganska mycket, det är ju inte så bra.
Intervjuarna:
Men det är dominant!
Henrietta:
Det är just det jag tänker.
optimist - pessimist
hård - mjuk
Kompabilitet:
90%
Norkko - Antonia
Anna-Stina - Markus
Kompabilitet:
72%
Henrietta motiverar:
Alltså jag önskar att jag hade Antonias organiseringsförmåga.. och Markus… *absolut tystnad* … snällhet? Lugn? Ja, och så är han ju väldigt stark också, det är ju coolt.
Anna-Stinas intellekt sku ja ju vilja ha och Camilla är ju allmänt trevlig.
Medel-kompabilitet:
62%
Fråga 8:
Regeringen har godkänt en lagändring som hädanefter gör det FULLSTÄNDIGT olagligt att komma sent till lektionen. Straffet får ämnesläraren själv bestämma och INGA konsekvenser följer lärarens beslut. Vad för straff skulle ni införa på era lektioner?
Hakala svarar:
För det första är jag nog själv ganska duktig på att komma för sent till lektionen, till exempel efter pausen så jag blir själv lite rädd för det här beslutet. Men jag tycker nog att det ska vara något rimligt straff, straff ska ju vara i proportion. Dels till det som har hänt och det ska ju helst också ha en funktion som kan se till att de här förseningarna inte upprepas. Jag skulle hemskt gärna faktiskt väldigt ofta höra förklaringen. Och då tänker jag alltså den uppriktiga förklaringen, inte den här förklaringen som vi alla säkert har försett lärare med nu och då. Utan den faktiska förklaringen, för jag tror också att den i regel kan vara ganska oskyldig. Den kan också vara ganska rolig och ganska igenkännbar för många.
Henrietta svarar:
Nej hörrni, jag skulle föreslagit morot och inte piska! Men om jag måste ha nåt slags straff, ja då får dom väl fara o sitta i hörnet och tänka på vad dom gjort
Intervjuarna:
Så du reintroducerar skamvrån?
Henrietta fortsätter:
Ja, så då kan de ändå sitta och lyssna på lektionen! Så får de sitta där i kanske fem minuter eller något.
Kompabilitet:
76%
Fråga 9:
Skulle ni hellre ha 8 öron eller 50 bröstvårtor? Ingen av dem fungerar. Ni får placera dem varsomhelst på kroppen. Vad väljer ni och var placerar ni dem?
Hakala svarar:
Oj. Var det 8 öron alltså? Ja, det låter nog ganska hanterligt ändå. Det där med 50 låter nog så mycket, jag skulle inte gå med på det. Jag skulle nog ta öronen. Mest för att de är färre till antalet så det här låter sig placeras. Jag tänker såhär att ur arbetsperspektiv skulle det ibland vara behändigt att lite liksom ha någonting dit bak också för det händer ju saker och ting bakom ryggen
Intervjuarna:
Men kom ihåg att de inte fungerar
Hakala:
Nä men det räcker att de ser dem! De har den funktionen så vi tar de här visuella fejköronen. De här övriga…hmm…det skulle ju på något vis vara lite häftigt att ha en på handflatan bara för att kunna säga till folk “talk to the hand”, det är något man nog skulle kunna göra. Inte på båda, det blir nog för jobbigt jag är högerhänt så vi tar den på vänster hand. De kvarstående fem skulle jag nog i anspråkslöshetens namn helt enkelt försöka dölja. Så de får kanske sitta på axlarna, på ryggen, så att man kan gömma dem helt enkelt för jag tror att om vi skulle ha tio stycken synliga öron då skulle det kunna ha konsekvenser mitt i allt.
Henrietta svarar:
Det känns ju spontant som att öronen kommer ta upp mera plats, men samtidigt så är det ju ganska coolt med öron. Kommer de allihopa vara kopior av de jag har eller kommer de alla se olika ut?
Intervjuarna:
Så olika som genetiken tillåter.
Henrietta:
Ja precis, men jag skulle ta öronen för dom kan man ha myky örhängen i. Jag kanske sätter dem på armarna, och så kan man ha örhängen i dem. Det är ju kanske lite konstigt, men varför inte? För dom är ju lite som snäckskal också, som små konstverk på kroppen <3
Kompabilitet:
48%
Fråga 10:
Vilka av dessa skulle ni ha större chans att vinna i ett slagsmål? En bastant och muskulös huskatt med mänskligt intellekt och medvetande, eller två stycken fullvuxna fiskmåsar som är mer höga på kokain än Scarface?
Hakala svarar:
Alla fiskmåsar som jag har träffat på har nog mig veterligen inte avnjutit något kokain före vi har träffats
Intervjuarna:
Men efter att ni har träffats då?
Hakala svarar:
Ja nå, det vet jag ju inte, det kan ju hända att det var traumatiskt. Vi ska ju inte avslöja allt här…Men jag tycker nog att arga fiskmåsar är riktigt otrevliga och riktigt dyngiga och redan utan kokainet så ger de inte upp före du är precis där de vill att du ska vara. Det finns en riktig kämparglöd där, en riktigt sisu. Jag vill inte se en fiskmås på kokain. Katter däremot har jag ju mera erfarenhet av men jag har ju förstått att de också kan vara lite besvärliga och med sitt mänskliga intellekt kan den ju verkligen nu använda alla sina nio liv för att göra mitt enstaka lite otrevligt. Men jag tror nog att jag ändå tar den här huskatten. Den är bara en och den är inte en fiskmås som jag då har dåliga erfarenheter av.
Henrietta svarar:
Oj nej, och ni sa vilken ni tror att jag kommer vinna?
Intervjuarna:
Vilken du tror du har större chans att vinna över.
Henrietta:
Men jag behöver inte ha så stor chans över huvud taget?
Intervjuarna:
Nej, men du vill ju vinna.
Henrietta:
Nej, men jag kommer bara lägg mig ner och dö alltså… Jag har blivit attackerad av en mås, och det var förskräckligt, och katter utan ett mänskligt intellekt är ju redan hemskt smidiga och så har dom klor.. Men måsarna kan ju attackera uppifrån, det kan katten i och för sig också om den klättrar upp i ett träd. Jag tar nog ändå måsarna, men jag tror nog ändå att de vinner över mig. Jag kanske springer ifrån dem… Men hörrni, kan man resonera med katten?
Intervjuarna:
Utgångsläget är nog att den vill dig illa, men jag vet inte hur starka diplomatiska färdigheter du har.
Henrietta:
Okej, så diplomati är en metod man får ta? Kanske jag då tar katten och så viftar jag med vit flagga, och så ser jag vart det leder!
Kompabilitet:
33%
Fråga 11:
Hur kompatibla tror ni att ni blir?
Hakala svarar:
Jag vet ju inte riktigt vad kompatibel betyder i det här sammanhanget men jag skulle så där försiktigt säga att inte är det hopplöst men inte heller riktigt bullseye. Jag tror att jag slänger det här kring 35%. Bättre än en tredjedel.
Henrietta svarar:
Alltså jag undrar om Kasper har tänkt på Versailles och franska bakverk.. Men jag tror att… jag hoppas att vi överraskar och får sådär 60%!
SLUTLIG KOMPATIBILITET: 48,6%
För första gången har vi hittat en duo med under 50% kompatibilitet. Betyder detta att de inte är dynamiska? Kanske kompletterar de varandra mera än vår algoritm kan förstå sig på. Lärkans sötnosar är hursomhelst en duo vi hoppas få se mera av i framtiden!
Av Elina Kawecki & Leo Kettula