Under juli månad tillbringade jag åtta dagar i Thessaloniki i Grekland i en internationell EYP-session.

 EYP, eller European Youth Parliament, är en organisation där unga politikintresserade människor kan diskutera och debattera aktuella frågor. EYP går ut på att man delas upp i kommitteer där man får ett gemensamt problem och försöker hitta fram de eventuella lösningarna, sedan på sista dagen (general assembly eller GA) presenterar man resolutionen för de andra kommittéerna och debatterar om den.

 Den första sessionen jag var på var en regional session i Björneborg tillsammans med tre andra lärkor, därefter blev vi alla valda med i Finlands nationella session i Jyväskylä. I Jyväskylä var det så klart mera formellt, men också lite lugnare, eftersom att vi hade flera dagar på oss att arbeta och inte måste stressa lika mycket.

Sessionen började med att vi alla blev indelade i olika rum antingen i hotell eller hostel, och jag fick turen att sova i ett hotellrum med två andra flickor från min egen kommitté. Vi fick middag till rummet och sedan var det dags för det första programmet som var en välkomnande fest med dricka och lite mat i en lokal nära centrum.

Dagen därpå började vår dag redan klockan 08.00 och vi åkte buss till en skola och började jobba på våra resolutioner tills kvällen då vi gick till en annan lokation och hade Eurovillage.

Eurovillage är ett klassiskt program på internationella EYP-sessioner som främjar EYPs mångkulturella arbete, där alla deltagare från olika länder kan visa upp sin egen kultur, och ta med sig traditionell mat, och ha på sig traditionella kläder. Jag kan bland annat säga att karelska piroger var väldigt populära bland de andra delegationerna. Det var jätte hett att ha på sig folkdräkt, men jag tyckte ändå att det var värt det. Man fick på riktigt bekanta sig med de andra kulturerna, och det var extra roligt att smaka på allas traditionella mat, både på grund av att det var trevligt att lära sig om nya maträtter, men främst eftersom att jag var vrålhungrig.

Under de följande dagarna hände inget lika speciellt förutom att vi arbetade mycket hårt i extrem hetta, och att vi en kväll gick ut och äta en Grekisk middag med kommittéerna. Men på den femte dagen hade vi en ledig dag från allt arbete där vi fick gå ut till stan, eller stranden, eller helt enkelt stanna i hotellen och sova. Jag valde att ha en liten sovmorgon eftersom att jag var dödstrött efter allt arbete. På samma kväll hade vi två olika program, båda var igen klassiska för internationella sessioner inom EYP. Det ena programmet hette Euroconsert, och gick ut på att vilken som helst deltagare antingen i grupp eller ensam får uppträda med till exempel en dans eller sång. Många ländernas delegationer valde att alla tillsammans uppträda något kulturellt, jag valde att sjunga Skyfall av Adele (eller egentligen så ville mamma att jag skulle uppträda). Det gick egentligen riktigt bra, och många andra deltagare sade att de tyckte om det, vilket såklart gjorde mig jätteglad och nästan lite generad. Alla uppträdanden var fantastiska att titta på, och stämningen var helt otrolig hela tiden.

Det andra programmet vi fick delta i var Eurogala, för att fira den hundrade internationella sessionen i  EYPs historia. Vi skulle alla klä upp oss i så kallad Back Tie, och vi flickor hade det ganska roligt att göra oss klara tillsammans. Tyvärr var själva galan en aning underpresterande i min åsikt, det fanns egentligen inget annat program än att mingla med varandra, och ta mat (vilket det inte fanns mycket av). Vi måste även gå från hotellen till platsen där galan hölls, och det var både hett, och obekvämt att gå långa vägar med klackskor. Det var nästan roligast att göra sig klar, och att gå tillbaka med kompisarna och stanna vid en glasskiosk, än att vara på själva galan.

Under de två sista dagarna hölls General Assembly, där vi äntligen fick presentera det vi hade jobbat på i flera dagar. Det hölls mycket intensiva debatter och tal, och folk började nästan bråka på riktigt där, jag höll själv en debatt runda för vår resolution, men jag hade turen att inte bli totalt attackerad av de andra kommitteerna (vissa blev, jag är tacksam), jag höll även ett kort tal för en annan kommitte, och ställde debattfrågor (och somnade under pausgympan med det talar vi inte högt om). Sessionen slutade efter GA och vi hade till sist en liten avslutande ceremoni där vi reste oss upp och lyssnade på Europas nationalsång, och det kändes nog ganska häftigt då. Som EYP tradition höll vi i varandra och sjöng ‘Imagine’ av John Lennon, och man blev egentligen ganska emotionell då.

Denna EYP resa är något som jag aldrig kommer att glömma. Jag har fått otroligt bra vänner från hela Europa, och gjort så många fantastiska minnen som jag kommer ta med mig hela livet ut. Som en sista EYP hälsning som man alltid säger i slutet av en session; See you somewhere in Europe!

Skriven av Stella Ignatius